Planer, planer
Idag har vi haft möte med en annan bygggubbe än de vi haft här innan. Det har inte hänt så mycket från den fronten så nu har vi tröttnat lite då vi helst hade velat kunna stalla in djuren till hösten i nya ladugården. Vi får se vad denna mannen kan göra.
Han hade så mycket bra tips och idéer när vi berättade om vårat. Skönt att kunna diskutera med någon som verkligen har erfarenhet och som har gått på nitar innan men också något som blivit väldigt bra. Den andra tjommen vi har träffat hade ju inget att komma med. Kändes som han knappt hade sett en ko. Så vi får hoppas på att det händer lite nu och vi får ett bra förslag!
Det är kul att vi kommer ha byggt upp något tillsammans jag och Robert. Han står ju självklart för det medta av planering av bygget då det är han som kan och hans verksamhet men jag är en glad volontär arbetare som vill vara delaktig. Vi är ju gifta och träffas många timmar ute bland djuren. Blir mycket lättare då. Måtten på byggnaden är perfekta till ett ridhus så när hela Sverige har blivit veganer och köttdjuren inte blir lönsamma sen så kan vi ställa om det till ridhus och ha verksamhet här istället perfekt ju! Inga pengar i sjön här inte haha. Det är synd vi vill ha byggnaden under samma halvår annars kunde vi ju samsats om kvadratmetrarna. Jag drog nitlotten och får ge mig ut i regn och rusk men det går rätt bra.
Red ponnyn idag och han var bättre än på mycket länge. Kändes fräschare i kroppen. Lugn och fin. Lite jobbigt då han fick totalt frispel förra veckan och han försvann. Gick inte att nå honom. Han skenade och bockade utan att jag kunde få kontakt med honom. Sen var han som ett asplöv. Han har alltid varit nervös av sig men man har kunnat jobba ur honom ur det. Inte sist! Nej fy det var otäckt. Men det blir ännu jobbigare när han då är perfekt gången efter. Man börjar undra! Han ska kollas på fredag. Han har alltid varit känslig och nervös speciellt med nya ryttare men det har blivit värre och värre. En ponny brukar inte vara så stirrig en New Forest kom igen. Hmm hans föräldrar var coola. Han får endast hö inget kraftfoder så ingen havre som spökar heller. Inget testande då hade han inte varit så rädd eller så positiv sekunden innan. Och efter 12 år tillsammans känner vi varandra innan och utan. Så vi får se om vi hittar något som kan förklara hans beteende. Jag har börjat fundera på syn eller nerv i huvudet. Han blev sparkad som föl och alltid varit känslig i nya situationer och med nya människor. Han kanske inte ser som han ska och är det då någon han inte litar på blir det jobbigt. Men nu blev det med mig och sju resor värre än innan och man börjar ju undra. Jag vet att han gjort så med en annan tjej också och det var nu i vinter. Så det har gått från nervös till panikslagen och ej kontaktbar. Ja vi får se som sagt.. jobbigt är det att inte vad man ska ta för beslut.
Ha en fin kväll mina vänner!
