En mulen dag
Det låter ofta glatt på nätet och låter det inte glatt är man gnällig. Men ibland kommer dagar där inte allt är rosa skimrande och idag är en sådan dag. Jag trivs med mitt liv otroligt bra men idag så känner jag mig så ensam.
Robert kör som sagt gödsel just nu. Så jag blir ensam med resten. Jag är väl medveten om att jag visste detta då vi gifte oss och skaffade barn. Ändå blir det tufft vissa dagar. Idag är en sån dag där ingenting riktigt fungerar. Vi bråkar om småsaker och då går ännu fler saker fel. Man ska inte stressa eller tjura det går bara fel! Så nu ska jag skaka av mig känslan och dra upp mig! Göra något vettigt och känna mig nöjd med mig själv. Göra något för mig själv medan lillan sover. Innan idag var jag sur över att jag alltid blir fast här inne när lillan sover, att Robert inte ens erbjudit sig att ta henne med sig en timma i traktorn så jag kan få pyssla med hästen. Såg att det ska åska hela kvällen när jag tänkte ge mig ut så så blev det ännu värre med humöret. Men det kanske inte ens blir åska så då Har jag muttrat i onödan!
Det är inte likt mig att gå ner såhär i humöret. Jag brukar borsta av mig allt och bara lösa det. Skapa min egen lycka. Men idag får jag inte till det! Kaffet är slut så måste handla nytt. Hur svårt kan det vara egentligen men till och med det känns tungt.. kan det vara hormoner?! Jag är inte gravid tro mig. Jag ska göra ärret i höst så blir inget med det.. livrädd att magmusklerna ska dela sig igen. Det kanske bara är lite för mycket nu.
Det blir nog bättre efter ridturen ikväll! Det är min terapi. Hade tänkt att löshoppa idag men det kan jag glömma. Vill göra det på dagen så fler kan vara med då jag inte har löshoppat sen olyckan. Får bli en annan dag inte hela världen.
Nu känns det genast bättre när känslorna har fått flyga ut genom fingrarna och hamna på print. Konstigt det där.
Kram på er
