Ikväll kom allt över mig från hösten och hästen
Tänkte skrivit ett mer positivt inlägg om min roliga kväll igår då vi firade "midsommar". Är så tacksam att jag får vara delaktig i era påhitt.
Idag har min underbara familj varit på besök. Alltså vi har så kul ihop och de bor alldeles för långt bort. Det är bara 11 mil men åh så långt det är. Man kan inte bara slinka in på en kvällsmat.
Jag och Robert har haft några fruktansvärt onödiga dispyter i helgen och idag ville jag slänga något i huvudet på honom för han kan vara så dryg. Det tror man inte om min snälla, lugna och blyga man. Men han kan allt! Jag kan jag också, är absolut inte oskyldig. Man är alltid två om saken! Det är bara så onödigt och gör mig så ledsen.
Sen gör alla tankar på min ponny mig helt förändrad. Ingenting känns riktigt roligt just nu. Att gå ut i stallet är en pina och att hantera honom är en plåga. Det känns som att han ser rakt igenom mig! Jag skäms så. Jag är grinig och lättantändlig.
Så ikväll så brast det igen! Det blev för mycket så grät i över en timma här innan. Då kom allt över mig. Allt från hösten, allt jag inte hunnit med, all oro. Jag vet att man inte kan hinna allt men det ligger och gnager. Får bli ett samtal till fru kurator imorgon för såhär kan jag inte ha det. Det gör ont i varenda cell! Sen är det självklart bra att det äntligen kommer ut. Jag har haft en skyddande mur för att klara mig igenom allt. Men nu är jag friskförklarad och på andra sidan. Då kan man ta tag i det psykiska också. Var visst lite mer trassel än jag trodde där.
Ta hand om er där ute! Kramar
