Som att vinna ett OS-guld
Inte för att jag har en aning om hur det känns men... Jag kan tänka mig att det är precis samma känsla att ha kämpat för något och man har tagit sig förbi hinder och gått emot vad andra tycker och tänker och sen så bara står man där på andra sidan.
Att jag och min fina Stella kan ge oss ut själva i skogen och galoppera är som att vinna OS för mig. Efter allt som hänt de senaste åren som har fått mig att ifrågasätta mitt val av hobby. Men en vilja och styrka att finnas kvar med hästarna trots detta. Det finns så mycket att få tillbaka av hästarna att det blir värt det, att jag kan leva mitt liv fullt ut som jag vill leva det. Jag är en hästnörd och vill förbli. Att då kunna rida på halvlånga tyglar och känna sig trygg på min 5 åring ja ni anar inte! Att vi löser allt som kommer på vägen, vi hittade gasen idag på turen och jag vågar öka farten och leka lite. Att jag har vågat riva alla murar och hinder som stått i vägen känslomässigt och fysiskt när det kommer till hästarna. Det är sådan lycka så det finns inte!
Idag firar vi 4 år som sambos <3 det är tur vi har alla djuren så vi inte sliter ut varandra i förtid ;)